Den 19 december 1939 fattade Riksdagen beslut om att uppföra ett statligt järnverk i Luleå. Ett järnverk som kom att påverka Luleå stads utveckling. Järnverkets historia började redan 1932 med partimotioner i Riksdagen, som lades av Gustaf Möller och Per-Albin Hansson. I motiveringen anfördes att malm och vattenkraft låg idealiskt nära varandra och att tillgången till träkol var riklig varför de naturliga förutsättningarna fanns för ett järnverk. Bertil Åström utsågs 1940 till NJA:s första verkställande direktör. En direktör som la ner hela sina själ i bygget av det nya järnverket. Ett järnverk som skulle omdanas och utvecklas i flera olika riktningar. Stålverk 80 var ett av dessa projekt. 1974 tog Riksdagen beslut att bygga Stålverk 80 efter en regeringsproposition. Men pga lågkonjunktur och stålkriser stjälptes projektet. Så småningom utvecklades och omdanades järnverket under SSAB:s namn tillsammans med järnverken i Oxelösund och Borlänge. Författaren Tord Blom har själv arbetat på Järnverket under 48 års tid, och avslutade sin gärning som redaktör för personaltidningen Luleå-Bulletinen. Han berättar om arbetarna på golvet, slitet och olyckorna och de personer som påverkade verkets utveckling samt noterat alla viktiga händelser som har utspelat sig under Järnverkets historia - en viktig pusselbit i Norrbotten och järnhanteringen i Sverige.